Klickerträning – en tydlig trend

Klickerträning har fått sitt namn efter dosan som man kan använda för att förstärka rätt beteende, men klickerträning är snarare en hel filosofi än ett enstaka hjälpmedel. I klickerträning ska det inte förekomma någon form av verbala eller fysiska bestraffningar av hunden. Istället jobbar man för att kunna förstärka det som hunden gör rätt eller bra. Klickerträning handlar därför mycket om att tillrättalägga miljön för att undvika att hunden misslyckas med sin uppgift eller kan självbelöna sig på egen hand. Blir det ändå för många misstag får man som tränare fundera på hur man ska ändra sin träning för att få fram fler lyckade repetitioner. Tränaren har i klickerträningen ett stort ansvar för att hunden ska lyckas, genom att ge hunden rätt förutsättningar och göra det lagom svårt.

Klickerträning bygger också till stor del på att hunden ska vara initiativrik och våga pröva sig fram till ett beteende som vi i förväg har bestämt. Denna typ av träning kallas för shejping och innebär att hunden utan några som helst hjälper från föraren ska lista ut vad som förväntas av den. Detta sker genom att hunden får bekräftelse (klick och godis) vid varje rörelse den utför som kan leda den i rätt riktning till att förstå det färdiga beteendet.
Inom klickerträningen använder man sig också mycket av att fånga hundens naturliga beteenden i vardagen. Alla rörelser som hunden gör frivilligt under en dag kan man förstärka genom att belöna dessa just när hunden utför dem. Om man sedan har klickat och belönat för ett antal ligg eller sitt i vardagen är det troligare att hunden plockar fram dessa beteenden även i en ren träningssituation.

Inom all form av klickerträning är det framförallt två saker som spelar störst roll i hur väl man lyckas med träningen. Det gäller belöning och tajming. Klickerträning går ut på att hunden verkligen ska vilja jobba för sin belöning, och framförallt att den är tillräckligt mycket värd för att fortsätta jobba för. Ju svårare situationer man utsätter hunden för, framförallt när den måste välja bort andra störningar för att utföra sin uppgift, desto mer värdefull måste belöningen vara. Tajmingen är viktig eftersom belöningssignalen (klicket) är den enda informationen till hunden om vad den gjorde som var rätt. Tränaren måste också vara noga med att vara alldeles stilla innan klicket, eller åtminstone inte upprepa samma signaler när hunden är på väg att göra rätt. Det kan till exempel handla om att röra handen mot godisfickan eller godisskålen – vilket snabbt kan bli ett felaktigt tecken till hunden om att belöning är på väg.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *